Och det är lugnt i hagen. Tähti kom gåendes mot mig. Något hon aldrig gör. Juvet är sprängfyllt men på veterinärens rådan ska jag låta det vara. Lider med min vackra tjej! Hon blev borstad och pussad på. Inte ett gnägg inte en pust sa hon. För hon vet. Vi tog en promenad till sjön. Jag och min vackra tjej. Vi som blev lämnade kvar. Vi stannar och spanar. Vi tänker, vi sörjer. Grimman hänger på boxen. Fotspåren i sanden finns kvar. Överallt finns du men ändå är du borta! Orättvist är livet, orättvist!!