Fy fan!!!!

Vad det är tufft nu. Tähti är borta och jag kommer aldrig få känna hennes mjuka mule mot min hand igen. Aldrig mer kommer jag borsta på henne och aldrig mer kommer jag få sitta på hennes rygg igen. Jag gråter, skrattar, gråter, skrattar och gråter igen. Vet inte riktigt vart tankarna är nu. Försöker läsa en bok, men förstår inte vad den handlar om.

Min älskade röda ferarri är borta och jag saknar henne så!!! Jag vet att det blir bättre. Jag vet att det blir lättare. Men jag kommer aldrig sluta tänka på henne. Jag önskar ingen att behöva ta bort sin häst i så unga år. 8 år skulle hon blivit i år. Hennes älskade dotter skulle ha blivit 3 år till sommaren. Nu år de båda borta och drömmen om en egen finnhäst slutar här. Jag kämpade, kämpade så in i helvete. Och ändå var det inte meningen. Jag gav Tähti nästan 3 underbara år i Sverige. Hade jag kunnat vrida tillbaka tiden så hade jag gjort det.

Denna dagen har varit den längsta någonsin, men samtidigt gick tiden för fort. Tack alla underbara som stöttat mig under denna tid. Tack till veterinärerna, djurskötarna, Håkan, mamma & pappa, syster, Jessi, Marita osv. Tack alla ni underbara som hjälpte mig fatta det jobbigaste beslut man har som djurägare. Jag mår inte bra nu, jag ska inte ljuga. Jag är en stark person. Men just nu är jag svag. Jag vill lägga mig ner i sängen och bara gråta. Vill inte kliva upp och vill inte göra något. Men det går inte. Livet går vidare. Jag har en underbar man och två underbara söner som behöver mig. John är snart 4 år och han förstår mer än man tror. "Mamma, jag fick rida på Tähti. Men nu kan jag inte göra det för hon är sjuk och dog." Vad svarar man på det?! Gud vad jag älskar min familj. John fick sitta en sista gång på den röda. Och han sken som en sol. Och där kom tårarna igen.

Jag har så många underbara minnen ihop med Tähti. Galna, pigga, vackra Tähti! Hon var "one of a kind". Det finns inte två likadana med den motorn och otåligheten. Det fanns inget vänta, det fanns inget sen. Det skulle ske nu eller aldrig.

Saknar dig älskling och i morgon ska jag besöka din viloplats! Ta hand om Ihme <3

 
 


Kommentarer
Irene

Jeg gråter med dig.... Förlorade min finnhäst i en olycka och var med hon tills hon slutade andas i mina armar - den bästa hästen i världen.... Nu kom det på ett sätt närmare - även om det inte har med varann att göra....

Täthi och Ihme är tillsammans, och kanske kan dom träffa Shira där i finnhästhimlen! Smärtan kommer att finnas länge, men ta hand om minnerna och du ska veta ännu en gång - Tahti kunde inte haft det bättre än hos dig!!!

Kramis ♥♥

2013-03-04 @ 08:50:17


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0